Vi har gans­ka bra koll på var­för vi firar jul, påsk och pingst ‑men var­för firar vi egent­li­gen Kristi him­mels­färd? Var­för är Jesu upp­sti­gan­de till him­len en vik­tig och avgö­ran­de del av evan­ge­li­et? En del som ibland glöms bort. Det finns åtminsto­ne fyra svar på den­na fråga:

Jesus har full­bor­dat vår frälsning 

I den apo­sto­lis­ka tros­be­kän­nel­sen bekän­ner vi att Jesus är ”upp­sti­gen till him­len, sit­tan­de på allsmäk­tig Gud Faders hög­ra sida.”

Att Jesus sit­ter på Faderns hög­ra sida nämns fle­ra gång­er i Nya tes­ta­men­tet, och det är fak­tiskt avgö­ran­de att han just sit­ter och inte står. I temp­let kun­de präs­ter­na ald­rig sät­ta sig ner eftersom off­ren ald­rig tog slut. Men Hebre­er­bre­vet säger: ”Jesus har fram­bu­rit ett enda syn­dof­fer för alla tider” (Heb 10:12). Och att han ”gick in i det all­ra heli­gas­te en gång för alla, inte med boc­kars och kal­vars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig åter­lös­ning” (Heb 9:12).

Jesus sit­ter där­för att han är fär­dig. Fräls­ning­en är full­bor­dad. Inga fler offer behövs än det han redan fram­bu­rit. Vi var­ken kan eller får läg­ga till något, utan får ta emot det han redan gjort.

Jesus sän­der den Heli­ge Ande 

Kväl­len innan kors­fäs­tel­sen sa Jesus till sina lär­jung­ar att det var bäst att han gick bort, så att Hjäl­pa­ren, den Heli­ge Ande, kun­de kom­ma (Joh 16:7). Genom Anden kan Fadern och Sonen ta sin boning i var­je tro­en­de och vara med oss överallt.Jesus upp­ma­na­de ock­så lär­jung­ar­na, innan han steg upp till him­len, att vän­ta i Jeru­sa­lem på Anden. Han skul­le ge dem kraft att bli hans vitt­nen från Jeru­sa­lem till jor­dens ytters­ta gräns (Apg 1:3, 8). Det är det som sker på Pingst­da­gen. Jesus fort­sät­ter sitt verk i och genom sin för­sam­ling­en genom sin Ande.Vi får leva i bero­en­de av Andens kraft. Den kraf­ten tar ald­rig slut.

Jesus sit­ter på tronen

Jesu upp­sti­gan­de till him­len och hans plats vid Faderns hög­ra sida inne­bär att han har inta­git tro­nen och rege­rar med all makt. Han har beseg­rat syn­den, onds­kans mak­ter och döden – de är lag­da under hans föt­ter och hål­ler på att läg­gas under hans fötter.En dag kom­mer vi fullt ut att se verk­lig­he­ten av det­ta. Den dag då han kom­mer till­ba­ka och alla knän, vare sig de vill det eller ej, ska böjas inför uni­ver­sums ende san­ne Kung (Fil 2:9–11). Det är en stor tröst mitt i en ond värld full av oro­lig­he­ter, att ingen­ting kan för­änd­ra att Jesus sit­ter på tro­nen och rege­rar. Och som om det inte vore nog: han ber för oss där vid Faderns hög­ra sida (Rom 8:34).

Jesus kom­mer tillbaka

När Jesus steg upp till him­len sa äng­lar­na: ”Han ska kom­ma till­ba­ka på sam­ma sätt som ni såg honom sti­ga upp till him­len.” En dag kom­mer han till­ba­ka för att fräl­sa sin för­sam­ling, döma värl­den och ska­pa en ny him­mel och en ny jord – utan sorg, död, plå­ga, synd eller sjuk­dom. Där Gud, likt i Edens lust­gård, åter fullt ut bor bland sitt folk (Upp 21:3–4).

Det­ta hopp för­änd­ra­de och påver­ka­de allt för de förs­ta krist­na – och det bor­de göra det­sam­ma för oss idag. Det bor­de for­ma våra pri­o­ri­te­ring­ar, vår tid, hur vi använ­der våra peng­ar, befria oss från oro och göra oss ännu ivri­ga­re att gå ut i hela värl­den och för­kun­na evan­ge­li­et till fräls­ning för alla människor.

Där­för firar vi Kristi himmelsfärd:

• Jesus har full­bor­dat vår frälsning
• Han har sänt den Heli­ge Ande
• Han rege­rar med all makt 
• En dag kom­mer Han tillbaka. 

Vi har allt vi behö­ver i Jesus Kristus, låt oss bli än mer bero­en­de av honom.