Min fader, om profeten hade begärt något svårt av dig, skulle du då inte ha gjort det? Hur mycket mer nu när han bara har sagt till dig: Tvätta dig, så blir du ren!
Orden kommer från tjänaren till den syriske officeren Naaman. Naaman var en väldigt framgångsrik man, som vunnit många segrar för sitt land och hade högt anseende hos både folket och kungen. Men det fanns däremot en strid som han omöjligen kunde vinna, den mot spetälskan han led av.
Av sin tjänsteflicka från Israel får Naaman reda på att hjälpen finns hos profeten Elisha, varpå han reser till honom. Väl där låter Elisha meddela genom sin tjänare: ”Gå iväg och tvätta dig sju gånger i Jordan, så ska ditt kött bli friskt igen och du bli ren” (5:10). Men Naaman blir arg, dels över förolämpningen att Elisha inte kommer ut för möta honom och hela honom på plats, och dels för att det låter alldeles för simpelt att bada i Jordan skulle göra honom frisk. Varför skulle det göra större skillnad än att bada i någon av Syriens floder, tycker Naaman. Han hade nog även förväntat sig att få betala med de rikedomar han tagit med sig på resan (5:5), men Elisha kräver ingen betalning. Det är då Naamans tjänare kommer med invändningen och får honom på andra tankar. Naaman ödmjukar sig och sväljer sin stolthet, lyder profetens ord och doppar sig sju gånger i Jordan; ”och hans kött blev friskt igen som en ung pojkes kött, och han blev ren” (5:14). Naaman blir inte enbart frisk från sin spetälska (”hans kött blev friskt igen”), utan han tvättas även ren från sin djupare sjukdom, synden (”han blev ren”). Vi läser vidare att han därefter enbart tillbad Israels Gud (5:15, 17b). Berättelsen om Naaman pekar fram mot vad som sker med den som kommer till tro på Jesus Kristus, som Paulus beskriver; ”… ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn” (1 Kor 6:11).
När något låter för bra för att vara sant, brukar det heller inte vara sant. Det finns oftast en hållhake eller något i det finstilta som inte nämns. Det är därför vi är skeptiska till försäljare som använder stora ord om fantastiska erbjudanden, reklamer som utlovar för mycket eller något som är för billigt. Nej, ”smakar det så kostar det” har vi fått lära oss.
I likhet med Naamans reaktion på Elishas uppmaning känner nog många människor på samma sätt inför evangeliets uppmaning om omvändelse och tro för att alla ens synder skall bli förlåtna och ärva evigt liv. Kan det verkligen vara så enkelt? Varför är det enbart tron på Jesus som frälser och inga andra gudar, vägar eller metoder? Krävs det verkligen enbart tro, behöver jag inte på något sätt förtjäna denna frälsning? Det låter ju för bra för att vara sant. Många människor stämmer nog in på tjänarens beskrivning av Naaman: ”Om profeten hade begärt något svårt av dig, skulle du då inte ha gjort det?” Många har nog enklare för det svåra, som att betala dyra pengar eller arbeta hårt på moralen och karaktären eller ge allt till de fattiga eller gå på en massa kurser eller uppnå ett visst stadium för att förtjäna frälsningen.
Om Naaman skulle kunna ta emot den rening som Elisha erbjöd krävdes ödmjukhet. Han, som högt ansedd, behövde bokstavligen kliva ner från sin höga häst och kläs av. Det var också hans stolthet som utmanades och gjorde honom så arg över Elishas uppmaning. Samma sak gäller alla människor som vill ta emot frälsningen genom Jesus Kristus. Det krävs verklig ödmjukhet för att inse att man är en syndare som behöver tvättas helt ren och att sedan låta Jesus göra det (se exempelvis Petrus i Johannes 13). Frälsningen genom Jesus Kristus är för bra för att vara sann och samtidigt fullkomligt sann. Det kanske låter enkelt att vi får ta emot detta genom ”tron allena” samtidigt som det kanske är det svåraste eftersom vi håller så hårt om vårt eget och har så svårt att släppa vår stolthet.
